”Svensk form? Känns som IKEA”

2010-05-11 [11:23] 

”Svensk form? Känns som IKEA” Klockrent!

Svensk form känns som IKEA-design rakt igenom, oftast väldigt enkelt men samtidigt någonting väldigt modernt. Svensk form kan också vara slöjd, det finns en slags klassisk trend bland olika kretsar där man har en tendens att gilla ”gamla grejer” t ex som second hand, en ”snorgul” soffa från 1973, en illröd kobratelefon eller ännu äldre och vi pratar tidigt 1900-tals byrå i ek betsad med en mörk nyans som tar fram träts djupa färg. Svensk form är slöjd, konsthantverk och i modern tid, IKEA.
Slöjden, slöjdhantverket och slöjdkonsten har en väldigt stark grund i hur Svensk form ser ut idag. Konstfack grundades utifrån den Svenska slöjdföringen och dess skolform bedrevs även av föreningen tills det att staten tog över 1860, då blev det som idag kallas för konstfack.
Det finns olika saker som kännetecknar Svensk form, roliga och brukbara ting, ljusa färger, stänkmålning, trägolv, stengolv osv. Barockstilen övertogs av Rokoko, den gustavianska stilen, moderna torp med röda väggar och vita knutar, och ibland den gula färgen på huvudporten/dörren.
Marknadsföring av Svensk form förekommer över hela världen, eftersom IKEA har brett ut sig över hela världen och gjort kanonsuccé! Genom IKEA:s breddning kan man bevisa att design och form inte behöver kosta skjortan för att vara bra kvalité och samtidigt ha en snygg design som går hem hos arbetarklass, medelsvensson, överklass och amerikan vice versa ryss.
Sveriges deltagande i internationella utställningssammanhang blev mer aktuella under tidigt 1900-tal, man började ge ut gratisblad till konstnärer och hantverkare/formgivare runt om i Sverige. 1905 började man även ge ut en Svensk tidskrift vid namn form.
Svensk form idag mår helt ok, om man kollar på den moderna designen som flödar, i jämförelse mot slöjden som är en mindre grupp idag men det finns en envis trend som hänger kvar, en tradition som hålls fast vid.
Den Svenska formen under 1900 har utvecklats väldigt mycket, slöjdformen har funnits kvar hela tiden men man har samtidigt tagit influenser av internationell design, kobratelefonen fanns ju inte bara i Sverige? I modern tid är den Svenska designen en väldigt stor del av internationell design, och man är inte heller rädd för att vara en del av den internationella designen längre desto modernare den ska vara. Men samtidigt är det också modernt att vara traditionell känner jag. Eftersom man håller fast vid traditionerna och försöker marknadsföra dem precis lika mycket som vilken modern design som helst.
 


En berättelse, året var 2003

2010-03-17 [02:00] 

Jävla fan!
ÄCKLIGA JÄVLA SKITDATOR!

En jävla bekännelse!
Vem fan vill skriva i calibri, vad är det för ÄCKLIG PISSIDIOT SOM KOM PÅ DEN PUCKADE IDÈN NÄR ALLA ANVÄNDER TIMES NEW FUCKING ROMAN!
Hur svårt ska det va?

Jag kunde inte sova, för mycket tankar. Och så vill man skriva ja men kul, då vill datorn lagga. Och lagga, men man kan ju ta och lagga lite till när man ändå är igång och ska lagga lite. Sen kan vi ju ta och ta hundra år på sig att starta word också, som för övrigt är ett av de programmen på en dator i ett operativsystem som tar MINST minnesanvändning. Men det skiter vi i FULLSTÄNDIGT! Word är fett ansträngande am I right??
ELLER INTE!

Jag minns en gång när jag var 14 år, det var nyårsafton och det skulle firas i all ära.
Den här dagen skulle komma att bli den värsta nyårsnatten i mitt liv, hittills. Någonsin.
I en liten förort som Sturefors, eller ska man kanske kalla det för en äcklig liten jävla ful bonnhåla, där det bor en massa äckliga svin, inskränkta ingrodda idioter och en massa fula rasister och smygrasister, fotbolldrägg och a-lagare. I en sånhär håla, som säkert alla är kan känna igen om man talar om en ”såndär” håla, i en ”sånhär” håla så är det väldigt vanligt att grabbar i just den åldern jag befann mig i, just det, 14 års ålder. Har för vana att vara så kallade jävla skitungar. Gå och fråga grannskapet bara så märks det ganska snabbt vad det är för coolingar som stryker runt på the streets of sturefors. Jag kan alla namnen på varenda än av snorjärsarna än idag, dom sitter stämplade som med en eldgaffel i minnet. Precis som allting som dom gjorde och även ställde till med. Det kommer finnas kvar! Tro mig. Sånt glömmer man inte. Det är ganska kul att om man tänker på att om man nu skulle publicera en sånhär text, eller skriva en bok om en sånhär händelse eller uppväxt så skulle inte en ända av dom som är utpekade i texten, även om man nu förstås nämner dom under ett annat namn, ingen av dom som boken/texten osv. handlar om skulle någonsin få för sig att läsa en sånhär text, dels eftersom dom aldrig skulle kunna förstå. ALDRIG NÅGONSIN. Det kommer aldrig hända, den dagen det händer att en ”sån” förstår vad de gjort/håller på med eller har utfört mot en annan människa då vill jag vara där och bevittna det. Det skulle vara lika fascinerande som att se Jesus gå på vatten eller om man nu dra en sådan liknelse så kan man väl snarare dra om när en apa använder verktyg för första gången, för det är ungefär lika troligt att det hände/händer. Tonårspojkar i 14 års ålder, gillar att smälla smällare, slåss, vara tuffa, och tycker förstås att det häftigaste som finns är att snusa och röka, och den som tycker något annat är en tönt. De har alltså ungefär lika mycket bakom pannbenet som jag har i toaletten när jag spolat efter jag ätit en pizza, typ vattenskalle med lite bakterieskrap som hjärnsubstans.
Jag rörde mig neråt gatan för att möte upp min ”bäste” vän som på den tiden var en av de längsta i gänget av killar, vilket gjorde att han hade en väldigt rolig gångstil och fick förstås väldigt mycket skit för det också. Man fick inte sticka ut, det finaste som fanns är att vara vanlig, se ut som alla andra och tycka som alla andra, och någonstans där mittibland denna monotoni, så finns det en hierarki, som kan liknas med Darwinteorin om att den starkaste överlever och den svagaste förlorar. Människan är en elak varelse, speciellt om den får chansen att utöva elakhet, jag har diverse smakprov på det som sitter som hammarslaget inbakat i huvudet ”DU ÄR FEL DIN JÄVEL”.
Vi gick neråt gatan efter att ha mötts upp precis utanför hans garageuppfart som består av grus, den hade jag fått se i närbild ett par gånger när jag inte gjorde som han sa. Efter att ha fått ett slag på armen, HÅRT, som hälsning så började vi gå igenom vad som påsen med smällare hade och erbjuda. Självklart så måste man spränga en brevlåda på vägen bort till den lokala ICA-butiken för att uppleva en skön kick av adrenalin som forsar genom skallen som en torped skjuten i rapid. En tigersmällare blir fint för att bränna av en brevlåda, Anderssons där borta går fin fint eller vad säger du? Jo jo javisst… det går säkert jättebra mumlade jag. Kör för fan, säger jag med avsmak i munnen och börjar gå fortare för att komma undan faran så snabbt som möjligt. PANG säger det och det är ju för fan bara skit kvar av brevlådan, och det brinner. Och ut kommer Anderssons, i rasande fart. Vi har redan försvunnit. Borta, vi kunde det där vid det där laget, även fast jag inte ville kunna det. Jag ville kunna spela piano. Det var vad jag ville, men jag ville heller inte vara en ensam jävel som satt hemma med sin familj, jag ville ha kärlek. En vän hade räckt, och jag fick väl nöja mig med det lilla jag fick, en vän. Som tyckte om att ge mig stryk, busa och trycka ner andra i bristen på sitt eget självförtroende.
Senare möter vi upp Tom och Martin och några till, dom har snott raketer från sina farsor, dom bjuder på sprit som smakar fan och bränner obehag och rädsla i halsen och med en känsla av att något kommer gå snett ikväll med, precis som med den där tändstickan, jag hade kvar brännmärket i över ett år efter.
Det kan låta hemskt, men allt det här är sant. Minsta detalj, minsta känsla, allt finns memorerat, och jag vill ju så gärna glömma, men sånt som det här, det glömmer man inte så lätt.

Jag kan fortfarande inte sova. Det är inte färdigt än. Kanske snart.

Vi sprängde en busskur med en miniraket, glaset föll som glitter mot marken, det var vackert på nått vis. Förutom braket och smällen av raketen. Så var det vackert. Häftigt och färgsprakande vitt, vitt vitt. Tusen bitar. Precis som mitt hjärta på den tiden.
Det här är det som jag inte glömmer, det här var det värsta. Martin tar fram ett smatterband, och tänder på och säger Jesper kolla här vill du hålla, och jag säger nej tack och backar några steg, för jag är som tidigare nämnt väldigt rädd för eld av en eller flera utsättningar/anledningar. Han kliver närmare, med hånflin. Jag kan se det framför precis lika tydligt som jag ser mina händer just nu fara över tangenter. Är du rädd? Frågar han med silkeslen röst med en underton av nu jävlar ska du få se på fan, din tönt.
Glasögonorm, glestand, tjockis, klumpfot, jansson, jaaaaaaansssssoooooon, kommer du ihåg? JA! ALLT, ALLTING, ALLTID!
Jag börjar backa fortare och ramlar nästan bakåt mot en trottoarkant, börjar springa bortåt med gråten i halsen. Livrädd för vad som kan hända, ta bort elden för fan, TA BORT ELDEN.
Martin följer efter, springer och garvar, garvar och det klingar något fantastiskt hårt! Jävlar vad ont det gör, garvet… Det där skrattet. Det ringer i huvudet.
Jag ramlar och Martin springer förbi och skrattar, och slänger iväg smällaren som pangar vidare och går tillbaka till Tom och Andreas. Flinande, man hör hur dom skrattar på avstånd. Fan vad kul va? Såg ni? Va såg ni va han sprang, livrädd för fan! HAHA! Vilken fjolla va! haha!
Jag går hem, dom ropar, vart fan ska du då? Jag svarar inte. Då skiter dom i det. Skönt! Låt mig vara ifred, jag går hem till mamma, älskade mamma och pappa!
Jag somnar inte den natten, men jag gråter hela natten. I förtvivlan och undran om Varför? Varför just jag? Den frågan har jag ställt mig i 16 jävla år! Varför just jag?


Vilket jävla nyår va?
Har du firat ett sånt nyår någon gång?
Det kan jag ge mig fan på att du inte har!
Tack mamma för att du räddade mig, utan dig hade jag försvunnit för alltid!
 


wie

2009-11-11 [20:13] 

Jag tror jag blandade ihop ordningen på föreläsningarna i det förrförra inlägget men spelar roll, hon tjejen som föreläste i måndags iallafall, var jätteduktig. Grymt intressant är det med genusfrågor.

Imorgon har vi kursråd och ännu en föreläsning så det ser jag väl INTE fram emot men ja det är ju som det är. Jag vill ha semester GAH! ugg!


30/10-2009

2009-11-11 [20:11] 

Kursintroduktion: och föreläsning om socialpsykologi, och även en uppgiftsutdelning vid samma tillfälle. Helt otroligt vad mycket man hinner med på ett och samma tilfälle. Uppgiften gick iallafall ut på att läsa den här boken om socialpsykologi och ta upp frågor kring det ämne som vi tilldelades i gruppen. Det gick bra, hakade upp mig lite på ordet komfortmitetstryck, krångligt att uttala men innebörden är så självklar i sig.
En grej, visst socialpsykologi är jätteintressant och jag kan förstå att det är bra att ha, men det som tas upp i boken är så självklart att man kan förstå det till och med i det vardagliga talet. Enda skillnaden är att om man läser en kurs om det på universitetet så har du helt plötsligt förstått det på ett papper också hur bra du än presterat i kursens gång. Saker som man redan kunde innan liksom. Men för att accepteras på dels arbetsmarknaden och i den akademiska världen så måste du ha allting på papper, du ska inte tänka själv, du ska tänka igenom någon annans idéer. Herregud vad filosofin förlorar här alltså.


7/11-2009

2009-11-11 [20:02] 

Vi hade semenarie i början av kursen och det var jätteintressant och det gick bra, VÄLDIGT dålig tidsplanering in my opinion men det får man väl hoppas att det blir bättre i framtiden.

Diskussionerna i helhet gick bra och det känns som att jag hade nått att säga iallafall, ibland flummade det iväg lite och folk kunde inte riktigt hålla sig till ämnet men vadå, vi läser ju pedagogik. Alla är lite flummiga. HÖ HÖ HÖ.

Jag blev sjuk i mitten av veckan där så missade några föreläsningar men lyckades ändå ta igen det genom att läsa i böckerna. Har äntligen fått dom på tal om det, gud vad bokus är långsamma.

Föreläsningen om genus och etnicitet i torsdags var grymt intressant faktiskt. Duktig tjej det där trots att hon inte föreläst i pedagogikämnet tidigare. Man kanske borde bli genuspedagog, ELLER? :P


qoutering ur filmen Candy

2009-10-22 [12:20] 

En gång för längesen var det Candy och Dan

Det var väldigt varmt det året

allt vax smälte i träden

Han kunde klättra uppför balkonger, klättra överallt göra vadsomhelst för henne

O Danny boy

Tusentals fåglar, dom minsta små fåglar prydde hennes hår

Allt var guld!

En natt tog det eld i sängen

Han var stilig, och en väldigt skicklig kriminell

Vi levde på solsken och chokladkakor

Det var eftermiddagen av extravagant ljus

Danny våghalsen

Candy försvann

 

The days last rays is of sunshine cruise like sharks

*whisper*

I wanna try it your way this time

 

Du kom in i mitt liv snabbt och jag tyckte om det

Vi klafsade i gyttja av vår glädje

Jag kunde inte göra annat än att kapitulera

Sen var det ett hål i allting

Och hela världen tippade

Det här är affären

Det här är vad vi är efter

Med dig i mig kommer luckan i döden

Jag kanske kan jag helt enkelt aldrig somna igen

Monstret i poolen.

Det ligger i en hunds natur att skälla

Vi är en riktig familj nu med katter, höns, bönor och löpare

Vart jag än tittade

Ibland hatar jag dig

Fredag

Jag menade inte det där

Moder av blått

Stormens ängel

Kom ihåg min dumhet

Du pekade på himlen, på en som hette sirius eller hundstjärna, men här på jorden

Flyg iväg sol

Ha Ha fucking Ha! Du är så jävla rolig Dan

En vas med blommor vid sängen

Mina bara blå knän i gryningen

Dessa skrynkliga lakan och du är borta och jag går också

 

I broke your head on the back of the bed

 

Vi gav honom ett namn

Hans namn var Thomas

Stackars lille gud.

Hans hjärta slog som en voodootrumma.


18/10-2009

2009-10-19 [20:38] 

Nu i veckan har vi jobbat med faktadelen av rapporten där vi ska undersöka bevaiorismen i särskolan och hur de förhåller sig till varandra. Faktadelen är klar och ser bra ut. Det som vi behöver fokusera och jobba hårt med nu i gruppen är analysfasen och analysdelen av rapporten och hur vi ska presentera allting på torsdag då det är eximination på hela arbetet.

Det är kul att jobba i grupp, hellre det än individuellt faktiskt, det är roligt att bidra med delar till helheten hela tiden och att få reflektera med andra om saker man skriver osv.

Lärandet går bättre och bättre och det ända jag har svårt att släppa är om jag kommer få godkänt på tentan i fredags, och vad betyder egentligen inkommensurabel, gud vilket krångligt ord!


Den lärande människan

2009-10-06 [23:49] 

Lärdagbok kring liedmans bok. Ett oändligt lärande.

Jag tänker att boken är en bred kunskapskälla, det står såååå väldigt väldigt mycket i den. Och det känns som att man knappt kommer ihåg hälften av vad som stod i den.
Men.

Jag har reflekterat över hur jag kan gå tillväga i fortsättningen för att kunna ta in en stor mängd kunskap och man känner sig klokare efter man läst boken. Man fick reda på saker man inte hade en aning om. Och nu när vi börjar gå in på teorin bakom boken mer och mer så blir saker mer och mer klara i huvudet för vad han egentligen menade på vissa ställen.

Och jag tror att efter vi har läst hela den här delkursen så kommer jag nog förstå dubbelt så mycket som jag gjorde i början av kursen, och i början av boken. Det kommer bli betydligt enklare att bearbeta kunskap i framtiden och jag känner att jag börjar få en mer och mer effektiv studiemetod som ger mig mer kunskap och vetande. Man blir en klokare människa helt enkelt.

I like it :D


Den lärande människan

2009-10-06 [23:43] 

Kunskap finns alltid framför dig, vi är kognitiva alltså vi har frihet att undersöka helhet och därigenom förstå sammanhang.

En individs utveckling är densamma i grunden men förändras över tid som individen växer och utvecklas. Basen växer. Människor som utvecklas och lär sig mer genom sociala anknytningar och konfontationer, kunskapen och vetskapen finns alltid framför dig det gäller bara att vara uppmärksam. Är man uppmärksam kommer man långt, det leder till framgång.


Så hur lär man sig att vara klok?


Genom erfarenheter och beprövningar blir man klokare. Man brukar säga att man lär sig av sina misstag. Om man inte gör några misstag i livet, vart kommer man då?

En hypotes: en person som är felfri, alltså inte gör några misstag, är mindre klok än någon som gör misstag.

Vi gör alla misstag, även den bäste gör misstag. Alltså är individen och människan ett ständigt lärande subjekt. Vi går under ständig utsättning för kunskap, går under ständig utveckling och lär oss nya saker hela tiden. Människan, det lärande subjektet. Den lärande människan.


Lärdagbok 20/9 Tentavecka

2009-09-20 [19:50] 

Veckan började med att vi råpluggade med gruppen! Hade genomgångar av additiva och bla bla bla. Kommer knappt ihåg hälften. Det är jätteskönt iallafall att vi har en jättebra studiegrupp nu och alla hjälper verkligen till och bidrar med att förklara någonting för någon annan som någon inte förstår t ex osv.

Vi bildade även nya arbetsgrupper nu i onsdags och det verkar vara ett glatt gäng man hamnat med. Alla verkar reko och kan sina grejer. Så det känns tryggt. Nästa vecka blir det väl att skriva gruppkontrakt. Hoppas folk håller på reglerna sen också Så det inte blir några missöden eller problem med grupparbetet osv.

 

TENTA i fredags. Och herregud det gick jättebra! Eller, det känns jättebra iallafall^^

Så jag hoppas på godkänt sen iallafall men jag tror att det borde vara godkänt. Jag hade en bra magkänsla när jag gick därifrån så jag hoppas att det märks i beskedet om betygen sen. I övrigt, note to self: jättebra jobbat och bra insats på tentan nu är det helg och fest!


Fanny <3 Hej. Välkommen till min blogg som för tillfället är en blandning av en lärdagbok och en vardagsblogg som jag knappt skriver i. Då.